Vincent van Gogh

82 Artiklar

Vincent van Gogh – tavlor från en annan värld

Den nederländske målaren Vincent van Gogh gäller med sin karakteristiska målarstil som medgrundare av den moderna konsten. Verk som Solrosor och Stjärnenatten är världsberömda. Men hur färgglada hans tavlor än var, förlöpte målarens liv tragiskt. Icke desto mindre präglade van Gogh tillsammans med berömda målarkolleger som Paul Gauguin och Pablo Picasso måleriets uppbrott mot moderniteten.

Vincent van Gogh – geni och vansinne präglade hans liv

Vincent Willem van Gogh föddes den 30 mars 1853 som son till en präst i nederländska Groot-Zundert. Tillsammans med sina fem syskon fick van Gogh en kristen uppfostran och började 1869 en utbildning i sin farbrors konstfilial i Haag. Efter att han efter sin utbildning hade arbetat flera år i Paris och London lämnade van Gogh 1876 in sin uppsägning och prövade sig under de följande åren som lärare, försäljare och predikant. 1880 bestämde sig Vincent van Gogh slutligen vid 27 års ålder för att bli målare.
För att bli bättre som konstnär flyttade van Gogh 1880 till Bryssel. Han sökte där kontakten med andra konstnärer för att utbyta tankar med dem. Efter sin fars död i mars 1885 drog van Gogh till Antwerpen. Där gick han under några månader kurser på en privat konstskola, där han lärde känna talrika andra målare som t.ex. Paul Signac och Paul Gauguin.
Efter att van Gogh i februari 1888 hade flyttat till Arles på landet trädde allt mer mörker in i hans liv. Efter ett gräl med sin vän Paul Gauguin skar van Gogh i slutet av 1888 av en stor del av sitt vänstra öra. När ytterligare nervsammanbrott följde bestämde sig van Gogh för en vistelse på ett mentalsjukhus. Icke desto mindre försämrades hans fysiska och psykiska hälsotillstånd ytterligare. Den 27 juli 1890 sköt van Gogh av än idag oklara bevekelsegrunder en kula i överkroppen och dog två dagar senare av skadorna.

Van Goghs utveckling som målare

I början av sitt måleri fick van Gogh ingen nämnvärd undervisning. Han tillägnade sig sina konstnärliga färdigheter till stor del som autodidakt. Under första hälften av 1880-talet levde van Gogh i Holland och Belgien. Vid den tiden påverkade framför allt van Goghs nederländska landsmän som t.ex. Rembrandt eller Frans Hals hans målarstil. Chiaroscuro-tekniker, grova och synligt kvarblivande penseldrag samt en snabb, detaljer utelämnande målarstil präglade denna skaparperiod.
1886 drog van Gogh under några år till Paris. Denna tid formade konstnärens målarstil eftertryckligt. Här kom han i beröring med den vid den tiden aktuella målarstilen, impressionismen. Även om denna målarstil med sin formlösa bildutformning, mjuka färgövergångar och den lätta färgpåföringen som helhet inte övertygade honom, övertog van Gogh några element i sin egen målarrepertoar. Korta, kommaformade penseldrag präglade den nederländske konstnärens tavlor från den tiden. Tavlorna blev mer färgrika och ljusare. Ett ytterligare präglande inflytande på van Goghs konstnärliga skapande hade japonismen. Svängda linjer, kontrasterade tomma ytor, en schematiserad bilduppbyggnad och ett tvådimensionellt bildplan är karakteristiska för denna konststil.
Efter van Goghs flytt till Arles år 1888 utbildades slutgiltigt den målarstil som man idag i fråga om van Gogh betecknar som ”typisk”. Han använde kraftiga, outspädda färger, som han med ett raskt målningssätt förde upp på canvasen, för att så fånga intensitet, livfullhet och känslor i sina tavlor. Detaljen försummade han till förmån för en större helhetsverkan och han avsåg inte att avbilda den synliga verkligheten i sina tavlor. Snarare handlade det för van Gogh om att förmedla det väsentliga i sina motiv och de därmed förbundna känslorna.

Ett urval berömda van Gogh tavlor

Under sin förhållandevis korta skapartid från 1880 till 1890 framställde Vincent van Gogh 864 målningar och över 1000 teckningar.
Tavlan med titeln Kaféterrassen på kvällen målade van Gogh 1888. Komplementärkontrasten mellan den blåsvarta stjärnhimlen och det i ljusa gultoner upplysta gatukaféet begränsar sig inte bara till färgerna. Van Gogh uttrycker med detta motiv samtidigheten hos olika verkligheter. Å ena sidan nattlivet, där människor beskäftigt strövar omkring eller sysslolöst dröjer kvar. Å andra sidan universums oändliga vidd, som existerar och består oberoende av människans görande.
Målningen Solrosor uppstod likaså år 1888. Även här präglar färgkontraster tavlan. Genom den svala turkosen i bakgrunden avtecknar sig de i varma gul- och bruntoner hållna solrosorna tydligt. I motivens enkla former och fina inramningar visar sig den japanska konstens inflytande på van Goghs målarstil.
Van Goghs tavla Stjärnenatten från 1888 representerar hans idag som ”typisk” betecknade målarstil med de karakteristiska korta penseldragen. Deras svängda, virvelformade anordning alstrar oro och rörelse och står i motsats till avbildningen av det stilla nattliga landskapet.
I tavlan Mandelblom träder de japanska influenserna på van Goghs målarstil tydligt i dagen. Ett begränsat bildutsnitt av motivet, en fast färgmässig inramning och en saknad horisontlinje är ursprungligen element ur den japanska ukiyo-e-målarstilen. Även vid denna tavla arbetade van Gogh med kontraster. De lysande vita blommorna avtecknar sig markant mot de mörka, knotiga grenarna och den gråblå himlen.

Att iscensätta en Van Gogh rätt

Tavlor av Vincent van Gogh väcker känslor. Den karakteristiska målarstilen och det kontrastrika färgvalet har ett högt igenkänningsvärde. Men inte bara motivet på en tavla alstrar en verkan, utan även dess presentation. Vare sig på canvas i den egna bostaden eller representativt som glastavla på kontoret: van Gogh konsttryck väcker uppmärksamhet. Till och med en van Gogh som poster kan, iscensatt med rätt tavelram, dra blickarna till sig.
Även det ställe där en målning presenteras är viktigt för dess verkan. Med klisterspikar låter sig platsen för van Goghen bestämmas flexibelt och utan borrning. Även en tavellist som tavlan ställs på kan utveckla en uppfriskande verkan i ett rum. Medan en glastavla framstår diskret och snarare ”mjuk”, har ett motiv på fototapet en väldig och dominant verkan på ett rum. Motivet, bildbäraren och fastsättningssättet står i växelverkan med atmosfären och ett rums övriga inredning.
En ytterligare aspekt som i samband med en tavlas verkan inte får försummas är det passande bildformatet. I stället för det klassiskt rektangulära eller kvadratiska bildformatet får du hos oss även runda eller extra breda panorama-bildformat. Även storleken på en tavla har inflytande på dess verkan i ett rum. Till de flesta av våra tavlor erbjuder vi flera storlekar. Vi står dig gärna bi med råd och dåd vid valet.